Sök
  • Pingstkyrkan på Åland

Ställ mig på rymlig plats

Läs gärna följande ord ur Psaltaren 118:5 med mig.

(Folkbibeln) ”I min nöd ropade jag till Herren, och Herren svarade och gav mig rymlig plats.”(Bibel 2000) ”Jag ropade till Herren i mitt trångmål. Herren svarade, han förde mig ut i frihet.” (Handbok för Livet) ”När jag hade det svårt bad jag till Herren, och han svarade mig och befriade mig.”

I min nöd, i mitt trångmål och när jag hade det svårt, är ord som beskriver den verklighet många av oss lever med. Här ges en beskrivning av en tillvaro som är allt annat än lätt.

Det finns tre olika platser som beskrivs här. Det första är platsen av smärta, den verklighet vi alla kan känna igen oss i, platsen där livet tar ont och trycker på. Den andra platsen vi möter är bön, där jag formulerar min smärta i ord inför Gud. Den tredje platsen är ingripandet av Gud. Han

griper in. Han gensvarar och ger mig utrymme och ställer mig på rymlig plats. Vi fastnar lätt i den första beskrivningen av det som tar ont. Få saker kan förändra våra perspektiv så mycket som smärta, och det vi upplever vara en begräsning i våra liv. Långvarig smärta, på insidan och utsidan, förändrar vår personlighet, och ju längre vi lever med något som gör anspråk på vår inre och yttre hälsa desto mer börjar det forma våra perspektiv. Det är naturligt, det är en fråga om överlevnad. Problemet är bara att ju längre vi lever med en begräsning desto mer av ett ägandeskap får den över våra liv. Vilket gör att det blir svårt att bryta upp ur de perspektiv problemet skapat. Vi kan inte se något annat än det som tar ont. Det är här jag vill lyfta in de två andra platserna, eller perspektiven.

Bönen, platsen inför Gud.

Gensvaret från Herren, han stiger in och skapar utrymme i ditt liv.

Smaka en stund på det vi läste ur Psaltaren en gång till – I min nöd ropade jag till Herren, och Herren svarade och gav mig rymlig plats.

Psaltaren 18:20 säger ungefär samma sak: ”Han förde mig ut på rymlig plats, han räddade mig eftersom han älskar mig.”

Han förde mig ut på rymlig plats. Jag tror att detta är ett ord till dig idag. Han vill föra dig ut på rymlig plats. Jesus säger så här i Matteusevangeliet 11:28

”Kom till mig, alla ni som arbetar och bär på tunga bördor, så skall jag ge er vila. Ta på er mitt ok och lär av mig, ty jag är mild och ödmjuk i hjärtat. Då skall ni finna ro för era själar.”

Det här ordet ”arbetar” har också med sig betydelsen av att slita tungt, anstränga sig och utmattas. När Jesus säger det han säger, visar han på att livet kan när det bärs tungt, skapa ett slitage som tynger och drar ner själen. Och det är i den här inre kampen som inbjudan går ut från Jesus. En av de erfarenheter livet lärt mig är att utbrändhet sällan beror på att man har haft för mycket att göra under för lång tid, utan det är ofta inre olösta processer som ligger och dränerar ens själ på energi. En avsaknad av en inre vila är en av det mest destruktiva drivande krafter vi kan leva med.

Här finns också ett erkännande från Guds sida att livet inte alltid är lätt eller enkelt. Men det finns en plats att komma till när livet tynger på. Tror du han kan ge oss vila? Vad står arbetet och bördor för? Det som ger ett inre slitage, motsatsen till vilan. Jag tro att detta är ett växande problem i vårt västerland. Det inre slitaget ökar, med en avsaknad av en inre vila kommer ofta ångest, oro och en växande psykisk ohälsa. Många mår sämre.

Vart vill han föra din och min själ? In i vilan, in i ro. Petrus talar om att Jesus är vår själs herde och vårdare i sitt första brev. Här finns en sida vi kanske inte berör så mycket men utifrån ett bibliskt perspektiv är väldigt viktigt för Herren. Han är verkligen vårt inre livs, det osynliga, det inre landskapets herde och vårdare.

När Johannes skriver sitt tredje brev skriver han så här till Gajus: ”Älskade broder, jag hoppas att det går väl för dig på alla sätt och att du är frisk, liksom det står väl till med din själ.

Alltså hur du och jag mår i vårt inre, vår själ, betyder något för vår Herre.

Jag vill lyfta ut en mening här som jag önskar att du bär med dig när vi går vidare. Jesus säger om sig själv så här: Ta på er mitt ok och lär av mig, ty jag är mild och ödmjuk i hjärtat. Och utifrån det skall ni finna ro för era själar. Därför i den här bilden av Jesus finns något som hjälper oss att slappna av och våga närma oss honom. Vi möter herdehjärtat, det ödmjuka och milda, och ser att frukten hänger ihop med relationen till honom, ron i min själ har ett samband med hur jag lever med och relaterar till honom. Med andra ord hos honom finns även en upprättelse och ett helande för mitt inre liv.

Det är Petrus som skriver så här i 1 Pet 5:7 ”Och kasta alla era bekymmer på honom, för han har omsorg om er.” Att kasta alla sina bekymmer på Herren bottnar ju i att jag utvecklar en tillit, en tro på och förtröstan på hans förmåga istället för på min förmåga.

Här finns så mycket vishet från himlen. Att verkligen lära sig att kasta alla bekymmer, stora som små på honom.

När Jesus säger till Marta ”… Marta, Marta, du bekymrar dig och oroar dig för så mycket …”Så säger han med andra ord. Marta, just nu pågår något på insidan av dig som begränsar din förmåga att klart och tydligt höra min vägledning in i ditt liv. Många gånger är just aktivitet ett sätt att fly från ett inre liv som inte är intakt.

Lyssna till hur Handbok för Livet formulerar det Jesus sa: ”Kom till mig så skall jag ge vila åt alla er som arbetar hårt och stapplar under tunga bördor. Gå in under mina villkor och låt mig undervisa er! Jag är mild och ödmjuk. Hos mig finner ni det som ger ert liv ro och vila, och jag tvingar inga tunga bördor på er.”

Lyssna på den här meningen igen: Då skall ni finna ro för era själar.

Om du tänker dig en instrumentbräda på en bil, där finns en massa små symboler som man önskar aldrig ska börja lysa. Börjar det lysa, så betyder det problem. Håller du med om, att om en varningslampa börjar lysa är inte bästa lösningen att börja be i tungor och låtsas som om den inte lyser.

På samma sätt är det med våra andliga liv, det finns signaler som jag behöver lyssna in, lampor som om de tänds, jag behöver lyssna på. Ignorerar jag dem kommer någonting att gå sönder.

Låt mig ge dig en sådan varningslampa. Det ena är det vi talat om. Vila eller ro är ett annat ord för frid. Om inte vilan är där, friden, lyser en lampa.

Jag tror att detta är en av vår tids största behov – frid!

Gud älskar oss och har genom Jesus försonat dig och mig med sig själv! Han har gett oss frid med Gud som är grunden för all verklig frihet.

Jesus säger: ”Min frid ger jag er. Inte ger jag er en sådan frid som världen ger. Låt inte era hjärtan oroas och var inte modlösa.” Johannesevangeliet 14:27

Amen!

9 visningar

© 2020 Pingstkyrkan på Åland